Barn och ungas skriftspråksutveckling 091117
Dessa föreläsningar som vi hade idag var det samma lärare som föreläste om retorik. Det var mer hans inriktning av ämne, så det gick mycket lättare att förstå vad han ville säga till oss. Men han kan ändå förbättra sin planering lite istället. Så att han inte måste be om ursäkt för att han inte kan tekniken i salen och hämta hjälp av vaktmästaren, han skulle då sluppit de arga blickar han fick. För han när vi kom in satt han och väntade på oss, han skulle kanske då försökt lära sig tekniken innan vi kom. Han lärde sig efter sitt misstag så till andra föreläsningen lärde han sig tekniken innan vi studenter kom in i salen. Men han kunde ändå planerat lite mer i förväg i alla fall, för det var svårt att hänga med när han föreläste. Detta för att han utförde den muntligt, så därför hade vi studenter det svårt att hägna med då vi försökte föra anteckningar. Om inget annat så hade jag svårt att hänga med i föreläsningen på grund av detta, det är i alla fall vad jag tror. Om han läser detta har jag lite tips som kanske kan lösa problemet. Första tipset är att följa riktlinjerna i Juhlins bok (vilket jag tror du gjorde på dessa två föreläsningar som du hade idag) och under föreläsningarna kan du skriva lite mer på tavlan av det du säger till oss så blir det lättare för oss att hänga med i föreläsningen. Om du vill kan du använda en PowerPoint som du kan använda för att tar upp de viktigaste punkterna du vill ta fram under föreläsningen.
Processkrivning 091119
Dagens föreläsning var bra den följde retorik riktlinjerna som beskrivs i Juhlins bok och den var det lätt att hänga med på. Läraren som vi hade på denna föreläsning använde sig både av PowerPoint samt en muntligförklaring av vad han ville ta upp. Han körde också en övning så att vi studenter kunde se vad han menade. Men han var kanske lite för snabb på att hoppa till nästa blad. För jag fick inte ner all information han hade på PowerPointen när jag försökte anteckna ner punkterna på ett papper och jag tror inte att jag var ensam att tycka så. Men det var bra annars. Att jag missade några punkter gör inget för han skulle sätta in den på Disco så jag får dem då.
Skriven av Jimmi Andersson klass D
fredag 20 november 2009
Ett vidgat språkbegrepp 091112
Ett vidgat språkbegrepp 091112
På denna föreläsning var det samma lärare som hade oss. Och även under denna såg man lite av samma sak som i föra föreläsningen. Det första var att han inte följde de riktlinjer som fanns angivna i böckerna. Det andra var att det kändes att han inte hade planerat föreläsningen som han kanske skulle ha gjort, för han stammade rätt så mycket och hade inte pejling på vad han gjorde. Men det gick lite bättre på andra för man förstod lite mer av vad han ville komma fram till i föreläsningen.
skriven av Jimmi Andersson klass D
På denna föreläsning var det samma lärare som hade oss. Och även under denna såg man lite av samma sak som i föra föreläsningen. Det första var att han inte följde de riktlinjer som fanns angivna i böckerna. Det andra var att det kändes att han inte hade planerat föreläsningen som han kanske skulle ha gjort, för han stammade rätt så mycket och hade inte pejling på vad han gjorde. Men det gick lite bättre på andra för man förstod lite mer av vad han ville komma fram till i föreläsningen.
skriven av Jimmi Andersson klass D
Reflektion av retorik föreläsningen 091112
Retorik 091112
Föreläsningen var om man ska vara ärlig lite rörig och oförbered . På grund av att den var rörig och oförbered tappade många av oss lärarstuderade intresset att fortsätta lyssna vidare på föreläsningen. I början av föreläsningen sa läraren att han nyligen hade fått reda på att han skulle föreläsa på denna föreläsning och att det inte riktigt var hans änne men skulle försöka ändå. När han stod framme vid tavlan följde han inte anvisningarna man kunde läsa om i läroboken. Det var helt enkelt svårt att hinna med när läraren pratade om retorik.
skriven av Jimmi Andersson klass D
Föreläsningen var om man ska vara ärlig lite rörig och oförbered . På grund av att den var rörig och oförbered tappade många av oss lärarstuderade intresset att fortsätta lyssna vidare på föreläsningen. I början av föreläsningen sa läraren att han nyligen hade fått reda på att han skulle föreläsa på denna föreläsning och att det inte riktigt var hans änne men skulle försöka ändå. När han stod framme vid tavlan följde han inte anvisningarna man kunde läsa om i läroboken. Det var helt enkelt svårt att hinna med när läraren pratade om retorik.
skriven av Jimmi Andersson klass D
söndag 15 november 2009
torsdag 22 oktober 2009
Reflektion 3 av del 3 i lärare av i morgon.
Inlägg 1
I de tidigare delarna av boken har man tittat bakåt i tiden, men i denna del har man riktat den mot framtiden. Med det menar man i boken att man ska planera framåt och försöka utveckla läraryrket. För att lyckas med detta använder man olika tendenser som nämns tidigare i boken som styr utvecklingen inom skolan. Dessa tendenser styr nu skolans utveckling inom följande områden. Skolans uppdrag och styrning, lärararbetes karaktär, lärarförbundens professionaliseringsinriktningar samt utvecklingen inom forskning om lärande.
Boken drar också upp att det är viktigt att lärarna hela tiden försöker utveckla sig inom sina ämnen. Detta för att de kan anpassa sig till omgivningens förväntningar.
När de pratar om detta i boken tar de ett citat skriven av Carola Aili som betonade detta.
”De måste utveckla ett kunskapssystem som bidrar till kårens förmåga att anpassa sig till omgivningens förändringar och som fokuserar på avvikelserna, som undviker rutinisering… och som avskiljer yrkesrepresentanter med dristande kompetens från kåren”.
Inlägg 2
Senare i boken står det att den moderna skolan ska försöka vara en skola för alla människor som ska vara med och forma den samhälleliga samvaron. Med detta menas att de ska ha förståelse i att medverka på olika sätt inom kulturella sammanhang, tillsammans med andra med olika bakgrund och livsstillar, hantera situationer de inte upplevt tidigare och plikttrogna m.m.
Den säger också att det blir alltmer nödvändigt att människor som kan leva med osäkerhet, kan fatta ett beslut tillsammans med andra och klarar av att orientera sig i ett samhälle utan självklarheter. Man måste också kunna utveckla ståndpunkter samt förmedla dem och argumentera för dem.
I slutet av del 3 berättar de om en föreläsning som hölls den 5 maj 1998 av Sven-Eric Liedman och han ville upplysa om hur människors synsätt har förändras under historiens gång. Han sa ungefär så här om vilken roll skolan hade. Det han tyckte var ”skolan var det mäktigaste redskapet för att förändra samhället i önskvärd riktning”.
Han fortsätter också med att säga.
”Men också revolutioner har satt skolan i centrum, redan därför att det är genom den som deras resultat kan föras vidare och deras andra vidarebordras till nya släkten. Snart nog genomsyras också revolutionärerna av reformismens huvudtanke att det är genom nya generationers insikter som en grundläggande förändring kan ske”.
Det som jag tycker att texten berättar om är att samhället inte skulle klara sig utan en skola som kan lära nästa generation vad den kan tänkas behöva.
Inlägg 1
I de tidigare delarna av boken har man tittat bakåt i tiden, men i denna del har man riktat den mot framtiden. Med det menar man i boken att man ska planera framåt och försöka utveckla läraryrket. För att lyckas med detta använder man olika tendenser som nämns tidigare i boken som styr utvecklingen inom skolan. Dessa tendenser styr nu skolans utveckling inom följande områden. Skolans uppdrag och styrning, lärararbetes karaktär, lärarförbundens professionaliseringsinriktningar samt utvecklingen inom forskning om lärande.
Boken drar också upp att det är viktigt att lärarna hela tiden försöker utveckla sig inom sina ämnen. Detta för att de kan anpassa sig till omgivningens förväntningar.
När de pratar om detta i boken tar de ett citat skriven av Carola Aili som betonade detta.
”De måste utveckla ett kunskapssystem som bidrar till kårens förmåga att anpassa sig till omgivningens förändringar och som fokuserar på avvikelserna, som undviker rutinisering… och som avskiljer yrkesrepresentanter med dristande kompetens från kåren”.
Inlägg 2
Senare i boken står det att den moderna skolan ska försöka vara en skola för alla människor som ska vara med och forma den samhälleliga samvaron. Med detta menas att de ska ha förståelse i att medverka på olika sätt inom kulturella sammanhang, tillsammans med andra med olika bakgrund och livsstillar, hantera situationer de inte upplevt tidigare och plikttrogna m.m.
Den säger också att det blir alltmer nödvändigt att människor som kan leva med osäkerhet, kan fatta ett beslut tillsammans med andra och klarar av att orientera sig i ett samhälle utan självklarheter. Man måste också kunna utveckla ståndpunkter samt förmedla dem och argumentera för dem.
I slutet av del 3 berättar de om en föreläsning som hölls den 5 maj 1998 av Sven-Eric Liedman och han ville upplysa om hur människors synsätt har förändras under historiens gång. Han sa ungefär så här om vilken roll skolan hade. Det han tyckte var ”skolan var det mäktigaste redskapet för att förändra samhället i önskvärd riktning”.
Han fortsätter också med att säga.
”Men också revolutioner har satt skolan i centrum, redan därför att det är genom den som deras resultat kan föras vidare och deras andra vidarebordras till nya släkten. Snart nog genomsyras också revolutionärerna av reformismens huvudtanke att det är genom nya generationers insikter som en grundläggande förändring kan ske”.
Det som jag tycker att texten berättar om är att samhället inte skulle klara sig utan en skola som kan lära nästa generation vad den kan tänkas behöva.
onsdag 30 september 2009
Inlägg 2
Början av kapitel 4 (inom del 2 i bocken) står det i underrubriken ”konsten att lära alla allt”. Med detta menar man att alla har rätt till en utbildning var man än kommer ifrån fattig eller rik, invandrare eller svensk vilka vi är spelar ingen roll. Vi alla ska ändå gå i skolan och få utbildning samt erfarenhet. Det de skriver som exempel är att det skall vara fler läxor och att det skall ställas fler krav i skolan. Ett bra sätt är att använda sig av problembaserad inlärning.
Detta ger eleverna en möjlighet att utmana sig skälva till att lösa uppgiften. En av de främsta forskarna i världen vad lärande beträffar. Barbra Rogoff, säger så här:
”Det kan vara mest effektivt att samarbeta med någon som är litet bättre än vad man själv är, men det finns också fördelar med att arbeta ihop med någon som är lika bra eller kanske till och med något svagare”. Det är en intressant teori som man kan tänka sig att kolla närmare på.
Början av kapitel 4 (inom del 2 i bocken) står det i underrubriken ”konsten att lära alla allt”. Med detta menar man att alla har rätt till en utbildning var man än kommer ifrån fattig eller rik, invandrare eller svensk vilka vi är spelar ingen roll. Vi alla ska ändå gå i skolan och få utbildning samt erfarenhet. Det de skriver som exempel är att det skall vara fler läxor och att det skall ställas fler krav i skolan. Ett bra sätt är att använda sig av problembaserad inlärning.
Detta ger eleverna en möjlighet att utmana sig skälva till att lösa uppgiften. En av de främsta forskarna i världen vad lärande beträffar. Barbra Rogoff, säger så här:
”Det kan vara mest effektivt att samarbeta med någon som är litet bättre än vad man själv är, men det finns också fördelar med att arbeta ihop med någon som är lika bra eller kanske till och med något svagare”. Det är en intressant teori som man kan tänka sig att kolla närmare på.
Inlägg 1
I boken lärare av i morgon del 2 drar de upp olika exempel på hur man som lärare kan utbilda sina elever. Det som fastnade mest var att de drar upp hur viktigt det är att läraren ska ge eleverna utmaningar under lektionerna. Detta genom svåra matte frågor som det exemplet de tog i bocken om delfinen på sidan 171.”Man vägde en delfin och sa sedan att vikten avrundad till närmaste hela tiotal kg, skriv ner den vikt som kunde ha varit delfinens verkliga vikt”. När man ställer en sådan fråga till eleverna vill man utmana deras tänkande och som de säger i boken att barnen ofta vill lösa uppgiften på egen hand. Det gör de också oftast men i olika mönster och metoder. Den fråga de har angivit i boken och jag har skrivit ner här är en icke-konventionell fråga alltså den har inte ett rätt svar. Utan den kan ha många olika svar och varianter som den kan lösas i. Men det finns även här i lärandes synpunkt olika sätt att lära ut fakta och kunskap detta var bara ett exempel utav många. Så varje lärare måste hitta sitt eget sätt att undervisa så de kan se utvecklingen hos individen.
I boken lärare av i morgon del 2 drar de upp olika exempel på hur man som lärare kan utbilda sina elever. Det som fastnade mest var att de drar upp hur viktigt det är att läraren ska ge eleverna utmaningar under lektionerna. Detta genom svåra matte frågor som det exemplet de tog i bocken om delfinen på sidan 171.”Man vägde en delfin och sa sedan att vikten avrundad till närmaste hela tiotal kg, skriv ner den vikt som kunde ha varit delfinens verkliga vikt”. När man ställer en sådan fråga till eleverna vill man utmana deras tänkande och som de säger i boken att barnen ofta vill lösa uppgiften på egen hand. Det gör de också oftast men i olika mönster och metoder. Den fråga de har angivit i boken och jag har skrivit ner här är en icke-konventionell fråga alltså den har inte ett rätt svar. Utan den kan ha många olika svar och varianter som den kan lösas i. Men det finns även här i lärandes synpunkt olika sätt att lära ut fakta och kunskap detta var bara ett exempel utav många. Så varje lärare måste hitta sitt eget sätt att undervisa så de kan se utvecklingen hos individen.
måndag 28 september 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)